Anders Borgs presentation 20140512 till Finanspolitiska rådet

Description
1. Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 12 maj 2014 2. Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på…

Please download to get full document.

View again

of 16
All materials on our website are shared by users. If you have any questions about copyright issues, please report us to resolve them. We are always happy to assist you.
Information
Category:

Investor Relations

Publish on:

Views: 0 | Pages: 16

Extension: PDF | Download: 0

Share
Transcript
  • 1. Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 12 maj 2014
  • 2. Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl avvägd finanspolitik 2. Regeringens aktiva politik för att dämpa krisens effekter har varit tidsmässigt träffsäker 3. Svensk arbetsmarknad har utvecklats väl under krisen, bland annat mot bakgrund av regeringens reformer och den aktiva stabiliseringspolitiken 4. Överskottmålet bör kvarstå – Utdragen lågkonjunktur motiverar tillfällig avvikelse från överskottsmålet som inte skadar målets trovärdighet – Finansiering krona för krona bidrar till att upprätthålla förtroendet för finanspolitiska ramverket
  • 3. God tillväxt i svensk ekonomi trots krisen Ackumulerad BNP-tillväxt 2006-2014 EU14 samt USA och Japan. Procent 12,6 10,9 9,6 9,0 6,8 4,7 4,1 4,0 3,5 0,4 -1,1 -1,3 -1,5 -3,3 -6,5 -20,5 Sverige USA Tyskland Österrike Belgien Storbritannien Japan Frankrike Nederländerna Finland Danmark Irland Spanien Portugal Italien Grekland 9,7 8,4 6,4 5,9 5,9 4,1 3,8 3,4 3,3 2,7 0,6 0,0 -1,7 -3,2 -4,6 -16,4 USA Sverige Tyskland Storbritannien Österrike Japan Irland Belgien Frankrike Danmark Finland Nederländerna Spanien Italien Portugal Grekland Ackumulerad BNP-tillväxt 2010-2014 EU14 samt USA och Japan. Procent Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014
  • 4. Sverige har stark position Genomsnittligt finansiellt sparande 2006-2014 Procent av BNP 0,0 -0,1 -1,1 -2,4 -2,5 -2,7 -3,2 -4,6 -5,7 -6,0 -6,3 -9,1 -9,2 Sverige Finland Danmark Tyskland Österrike Nederländerna Belgien Italien Frankrike Portugal Spanien Storbritannien Irland Grekland 0,3 -0,8 -1,0 -2,2 -2,2 -2,8 -3,2 -3,5 -3,7 -5,1 -5,9 -6,9 -8,5 -8,8 -12,7 Sverige Finland Danmark Tyskland Österrike Nederländerna Belgien Italien Frankrike Portugal Spanien Storbritannien Irland Grekland Genomsnittligt finansiellt sparande 2010-2014 Procent av BNP Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014
  • 5. Hög ungdomsarbetslöshet sedan lång tid Procent av arbetskraften Källa: SCB 0 5 10 15 20 25 30 35 40 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 15-19 15-24 20-24 25-29
  • 6. Minskad andel inaktiva unga Andel unga som varken studerar, arbetar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program (NEET), 2006-2013 Procent av befolkningen, 18-24 år 8 9 10 11 12 13 14 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: Eurostat
  • 7. Inaktiva unga, nivå 2013 Andel unga som varken studerar, arbetar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program (NEET), som procent av befolkningen, 18-24 år 6,7 8,1 8,7 8,8 9,9 12,6 14,6 16,0 17,3 18,8 20,5 24,0 28,6 29,3 0 5 10 15 20 25 30 35 Nederländerna Danmark Österrike Tyskland Sverige Finland Frankrike Belgien Storbritannien Portugal Irland Spanien Grekland Italien Källa: Eurostat
  • 8. Färre inaktiva unga efter 2006 Förändring 2006-2013 av andelen unga 18-24 år som varken arbetar, studerar eller är i arbetsmarknadspolitiska program (s.k. NEET), procentenheter 12,5 10,4 8,7 8,7 6,8 6,4 3,5 1,9 1,4 1,3 -0,1 -0,6 -2,4 -5,0 Grekland Spanien Irland Italien Storbritannien Portugal Danmark Finland Belgien Nederländerna Frankrike Österrike Sverige Tyskland Källa: Eurostat
  • 9. Inaktivitet (NEET) viktigt mått för att komplettera bilden av ungas etablering på arbetsmarknaden • Positivt att unga studerande också vill arbeta • Även NEET kan bli missvisande, t ex om man låser in unga i programåtgärder som försvårar och försenar etablering på arbetsmarknaden • Tydligt att övergången skola arbetsliv behöver stärkas, yrkesintroduktion ett viktigt steg
  • 10. Rådets slutsatser om inkomstfördelning • Trendmässig ökning av inkomstskillnader från 1995 till 2006 – Disponibel inkomst i decil 10 fördubblades 1995-2012, 85 procent av ökningen ägde rum 1995-2006 • Sedan 2006 har inkomstspridningen däremot ökat endast marginellt – Reala disponibla inkomster har samtidigt utvecklats väl • Högsta och lägst inkomsterna har ökat långsammare än inkomsterna i mitten
  • 11. Värna sammanhållning • Mellan 1991 och 2006 ökade inkomstskillnaderna, mätt som Ginikoefficient för disponibla inkomster, från ca 0,23 till 0,29 – Nästan hela ökningen (95 procent) skedde mellan 1991 och 2006 • OECD: toppinkomsterna mindre andel av totala inkomsterna i Sverige än i jämförbara länder men andelen har ökat, om än från en låg nivå – 84 procent av ökningen sedan 1981 ägde rum före 2006 – Mellan 2002 och 2006 ökade toppinkomsternas andel snabbt medan många med svagare ställning förpassades till utanförskap • Sedan 2006 har toppinkomsternas andel ökat långsammare – Ökningstakten har mer än halverats jämfört med 2002-2006 • Utanförskapet har sedan 2006 minskat med 200 000 och det är 250 000 fler i arbete, samtidigt som välfärden kunnat tillföras mer resurser trots en utdragen kris i vår omvärld Not. Gini avser disponibel inkomst justerat för försörjningsbörda, inkl. kapitalvinster. Toppinkomsterna avser översta procenten av inkomstfördelningen. Den OECD-rapport som åsyftas är OECD (2014), Top Incomes and Taxation in OECD Countries: Was the Crisis a Game Changer?
  • 12. Gini-koefficient, inkomstår 2011 Exklusive kapitalvinster Källa: Eurostat Låg materiell standard Andel med svår materiell deprivation 2012. Procent. Källa: Eurostat Förändring andel med låg materiell standard 2006-2012 Medelvärde per år, procent. Källa: Eurostat 24,8 25,4 25,9 26,6 27,6 28,1 28,3 29,8 30,5 31,9 32,8 34,3 34,5 35 Sverige Nederländerna Finland Belgien Österrike Danmark Tyskland Irland Frankrike Italien Storbritannien Grekland Portugal Spanien 1,3 2,3 2,8 2,9 4 4,9 5,3 5,8 6,5 7,8 7,8 8,6 14,5 19,5 Sverige Nederländerna Danmark Finland Österrike Tyskland Frankrike Spanien Belgien Irland Storbritannien Portugal Italien Grekland -7,7 -2,1 -1,7 -0,9 -0,7 0,0 0,3 1,0 1,8 6,0 8,4 9,2 9,6 14,9 Sverige Finland Danmark Portugal Tyskland Nederländerna Belgien Frankrike Österrike Spanien Irland Grekland Storbritannien Italien Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2006-2012 19,1 11,5 6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7 0,3 -1,3 -4,2 -8,3 -24,6 Sverige Finland Belgien Frankrike Danmark Tyskland UK Österrike Irland Portugal Nederländerna Spanien Italien Grekland Källa: Eurostat/Nationalräkenskaperna
  • 13. Finanspolitikens inriktning Rådets slutsatser: • Inriktningen för finanspolitiken i BP14 förenlig med väl avvägd finanspolitik givet konjunkturbilden i höstas • Avvikelse från mål om 1 procents överskott över hela konjunkturcykeln motiverat sett till den långa och djupa lågkonjunkturen • Krona för krona värdefullt bidrag till att upprätthålla förtroendet för finanspolitiska ramverket Kommentar: • Ansvarsfull finanspolitik att sparandet ska sjunka vid allvarliga kriser och stärkas när läget förbättras • Överskott före 2009 gav utrymme för expansiv finanspolitik under krisen • Lågt resursutnyttjande 2014, viktigt att inte undergräva återhämtningen • BP14: Aktiva åtgärder som stöttar återhämtning och varaktigt stärker ekonomins funktionssätt • Resursutnyttjandet stärks förhållandevis snabbt 2015 och 2016 • Viktigt att stärka skyddsvallarna när konjunkturläget normaliseras
  • 14. Överskottsmålet Rådets slutsats: • Överskottsmålet bör ligga fast – Lägre mål ger sämre marginaler för att möta en kraftig lågkonjunktur och minskar säkerhetsmarginalen till stabilitets- och tillväxtpaktens krav – Lägre mål riskerar skada finanspolitikens trovärdighet Kommentar: • Regeringen delar rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast • Liten exportorienterad ekonomi med förhållandevis stor banksektor behöver skyddsvallar • Omvärlden möter nästa kris med kraftigt beskuret utrymme för aktiv stabiliseringspolitik
  • 15. Överskottsmålet • Överskottsmålet innebär att sparandet ska variera med konjunkturläget • Begränsade underskott som stöttar återhämtning när resursutnyttjandet är lågt är förenligt med överskottmålet • Bakåtblickande utvärdering rimligt för att undvika systematisk bias, olämpligt att styra finanspolitiken efter enstaka indikatorer • Samlad bedömning beaktar osäkerhet i bedömningen, riskbilden och vad som är en väl avvägd finanspolitik ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv
  • 16. Sammanfattning • Överskottsmålet bör ligga fast • Viktigt att finanspolitiken stärker svensk ekonomi och varaktigt ökar sysselsättningen • Finanspolitiken väl avvägd under krisen
  • Related Search
    We Need Your Support
    Thank you for visiting our website and your interest in our free products and services. We are nonprofit website to share and download documents. To the running of this website, we need your help to support us.

    Thanks to everyone for your continued support.

    No, Thanks